Att sammanfatta Thomas ”Linge” Lindgren liv är inget som låter sig göras i en artikel. Därför vill jag redan nu understryka att det här inte på något sätt är en fullständig levnadsteckning. Snarare ett axplock ur ett liv som inte kan beskrivas som annat än rikt.
Jag träffar Linge ute på Kurjovikens Sjökrog och Marina i Skelleftehamn. Det var det stället han valde för vår intervju. Och precis som i så många andra verksamheter i Skellefteå har Linge med ett finger i utvecklingen av området.
– Vi har planer på att skapa sjönära hantverkslokaler med egen bryggplats, säger Linge och pekar mot den stora blå byggnad som idag är båtförvaring.
– Jag tror stenhårt på Skelleftehamn. Fastighetsbolaget SBB planerar 180 lägenheter här. Och det finns ambitioner för ytterligare ett hundratal. Jag tror att vi kan vara på väg tillbaka mot Skelleftehamns storhetstid då det bodde hela 5000 personer här.
Två hjärtan
Linge säger att han har två hjärtan. Ett jättestort för Skelleftehamn, platsen där han är född och uppvuxen, och ett lite lite mindre för Skellefteå.
– Jag hade en fantastisk uppväxt här med idrott och ett härligt ungdomsgäng. Sedan dess har saker förändrats och mycket skit har snackats om Skelleftehamn. Men när jag och Ulf Marklund, som drivit upp Railcare till något stort, började ta lite ägarskap härute så kände vi att det går att skapa en annan bild, säger Linge och fortsätter.
– Titta på alla samhällen runt om där bolaget Boliden AB verkade. Boliden, Skelleftehamn, Kriberg. Det hände något med dem när Boliden släppte ansvaret för samhället. Det skapade utflyttning och öppnade för oseriösa aktörer. Jag tror att ansvaret för alla samhällen måste delas mellan såväl kommun som näringsliv och föreningar. Vi måste jobba tillsammans.
Utanför sjökrogens fönster syns de halvt översnöade resterna från helgens VM i vintersim, ett arrangemang där Linge givetvis varit en drivande kraft. Vissa av de upptagna isblocken skimrar fortfarande som avbitna Vicks blå-tabletter under snön.
– Det blev fantastiskt bra att flytta vintersimmet från stan till den mer havsnära miljön härute. Det kom bra med folk och de stannade längre och tog del av mat, marknad och musik. I stan är det lättare att bara komma förbi och sen gå och ta en fika på stan, säger Linge.
Det började på Rönnskär
Linge började sin yrkeskarriär som murarhantlangare på Rönnskär. För de ungdomar som hade föräldrar inom industrin i Skelleftehamn var det särskilt lätt att få jobb efter skolan. Därifrån gick han vidare till den så kallade Klinkern och gick rundskift. Men som fotbollsspelare hade man vissa fördelar. Kvalade man in i Rönnskärs IF:s A-lag blev man genast satt på ett dagskift.
– Basen var ordförande i föreningen och laget var viktigt för företaget. Så det var aldrig några problem att få ledigt för match, berättar Linge.
Men särskilt långvarig blev Linge inte på Rönnskär. Ett tips från en flickväns morbror tog honom till Stockholm och ett företag som importerade kullager från bland annat England och Tyskland. Påsken 1975 började han som innesäljare men avancerade snabbt till att bli ansvarig för komponenten tätringar på företaget. Sista året hade han ett helt eget distrikt där han bland annat jobbade mot Asea och Assa.
– Det hade varit roligt att få leva parallella liv och se vad som hade hänt om jag stannat kvar där, säger Linge.
Hem igen
Men även tiden i Stockholm fick ett slut då Skellefteå AIK ringde och erbjöd honom en plats i laget. I samma veva inleddes Linges långa karriär inom sporthandeln. Från Jola Sport till Rex Sport till Eagnas Sport och vidare till den egna verksamheten i Intersport. Genom flyttar, konkurrens, hårda förhandlingar och den ekonomiska krisen i början på 1990-talet då räntan flög upp till 500 procent har Linge tillsammans med affärskompanjoner lotsat verksamheten fram till 2015 då han sålde sin del.
– Jag har alltid velat utveckla det jag håller på med. Det har varit det som drivit mig vidare hela tiden, säger Linge.
Men orken, tänker jag, var får han den ifrån? Linges svar är lika enkelt som direkt: musiken. Även när han jobbat som allra mest och hårdast har han hållit på med musik. Det har fungerat som både fristad och avkoppling att få, som han uttrycker det, leka rock ‘n’ rollstjärna. Och tack vare den har han orkat med ett högt tempo genom livet.
Tillsammans med tidigare Expressenjournalisten Lars Lindström drog han igång bandet Charles Darwin i början av 80-talet. Övriga medlemmars erfarenhet av att spela i band var inte stor, kanske snarare obefintlig. Men med sedvanligt engagemang och trägenhet lyckades Lars och Linge skrapa ihop en handfull låtar som de blandade upp med lite covers så de kunde arrangera några konserter.
– När Lars fyllde 50 överraskade vi honom med en spelning med bandet på Trästock. Jag lyckades övertala Joakim Wallström som jobbade med festivalen då. Före oss spelar en enormt duktig singersongwriter som bara hade några få åskådare. När vi gick på så var det var det fullsatt. Det kändes ju sådär. Men kul var det, säger Linge och skrockar lite.
Höjdpunkten
Redan innan jag ställer frågan om vilken musikalisk erfarenhet som är hans största vet jag svaret: Turnén med hyllningskonserterna till The Bands sista konsert The Last Waltz från 1976, något som började med en vild idé och slutade med succé i alla de tio städer man besökte. 100 gästartister, bland andra Nina Persson, Pär Wiksten, Ebbot Lundberg och Magnus Carlson, medverkade i projektet som inleddes med en enda konsert på Nordanå och slutade med spelningar i Luleå, Umeå, Stockholm och Göteborg – för att nämna några.
– Jag minns när jag tittade ut från scenen på Södra Teatern i Stockholm och såg Björn Ulvaeus i publiken. Det var stort.
Men projektet, som Linge kallar för Valsen, är så mycket mer än bara ett musikarrangemang. För Línge bevisar det kulturens betydelse och möjligheter när det gäller att få en stad att växa, blomstra och locka nya invånare.
– Det öppnade dörren till att matcha kultur och näringsliv. För man kan inte bara sälja in en kommun genom Skellefteå AIK och hockey. Vi pratade med kommunen om att de även borde ta med kulturen i arbetet, säger Linge.
Tänker på Liverpool
Skellefteå kommun, som fram till dess anordnat eventet Älska 0910 tillsammans med Skellefteå AIK på olika platser i landet, nappade på idén vilket resulterade i att Valsen turnerade tillsammans med Skellefteå kommuns platsvarumärke till Stockholm och Göteborg. Potentiella hem- och inflyttare bjöds in till evenemanget som bjöd på såväl konsert som information om jobb-, bostads-, och livsmöjligheter i Skellefteå.
När det gäller stadsutveckling, samhällsengagemang och kulturens möjligheter att bidra drar Linge paralleller till utvecklingen i brittiska Liverpool, en klassisk hamnstad som under många år stagnerade men som genom en lika bred som aktiv satsning lyckades resa sig och 2008 utsågs till Europas kulturhuvudstad.
– Jag och min kamrat Rolf Rundström initierade 2015 till en studieresa till Liverpool tillsammans med bland andra Skellefteå kommuns politiker och tjänstemän och Visit Skellefteå. Vi träffade alla från borgmästare till politiker och näringsliv. Och det alla underströk var hur man såg sig själva och sin stad i ett större perspektiv där alla aktörer i samhället tog ett gemensamt ansvar för utvecklingen, säger Linge och fortsätter:
– Jag tycker också vi ska sluta gnälla så mycket på kommunen. Den ska vara möjliggörare genom att tillhandahålla infrastruktur. Du själv måste också vara beredd att satsa i form av engagemang eller pengar och ibland både och. Säg aldrig “det går inte”, säg istället “hur kan vi tillsammans få det att gå?”. Då blir det tillsammans på riktigt!
Vikten av gräsrötter
Här går det att dra en klockren parallell till Skellefteå Musikaliska som hade en vision om en ny inspirerande mötesplats för musikhistoria och framtidsdrömmar för en mångfald av musik, människor och upplevelser. Grundtanken var att tillsammans med Kulturföreningen Mullberget och andra aktörer inom kultur och näringsliv skapa en mötesplats på Nordanå.
– Den tanken har väl gått lite i stå. Men tillsammans med bland andra jazzklubben Boston och KF Mullberget har vi jobbat för att Sara kulturhus ska erbjuda plats för den lokala musiken i huset. Det har resulterat i att lokala kulturföreningar erbjuds 40 procent rabatt på prislistan. Saras vd Anna Jirstrand Sandlund som själv har en musikalisk bakgrund har starkt bidragit till det, säger Linge.
Lunchgästerna börjar lämna Kurjovikens Sjökrog och på vägen ut kommer en och annan förbi vårt bort för att byta några ord med Linge. Jag tänker att han, vid sidan av sin fru Stina, måste vara en av de personer i Skellefteå som känner flest människor. Innan vi skiljs åt avslöjar Linge ytterligare en av sina hemligheter bakom den till synes outsinliga orken och viljan att fortsätta framåt trots sina 70 år.
– Jag har en fantastisk förmåga att ta tupplurar, det har hjälpt mig mycket. Jag kan bara lägga mig på soffan och sova 20 minuter oavsett vad jag har att göra.
