Vi möts utanför lanthandeln på Nordanå. Förmiddagssolen har precis börjat bränna sådär som den bara gör i augusti när luften samtidigt är mättad med fukt. Men Christina Richardson verkar inte särskilt berörd av rötmånadens kvalm. Kanske blir det så när man bor i Nevada där sommartemperaturen kan klättra upp mot 40-gradersstrecket.
Christina är född och uppvuxen i Skellefteå och rätt länge såg det ut som att hon skulle bli kvar här. Efter gymnasiet ville hon läsa till arkitekt men på den tiden, i ett Sverige där byggandet gick på lågvarv, var platserna få.
… men jag brann inte för det och hade hela tiden mitt designföretag på sidan om.
– När jag hade sökt några gånger tänkte jag att jag helt enkelt får satsa på att tjäna pengar istället. Jag började plugga på geoteknologiprogrammet i Luleå men tog examen som maskiningenjör och fick jobb på Boliden. Det var ett roligt jobb och jag gillade särskilt de juridiska och affärsmässiga aspekterna av arbetet. Men jag brann inte för det och hade hela tiden mitt designföretag på sidan om, berättar hon.
Lämnade Sverige
När Christinas man Peter, som också jobbade inom gruvindustrin på Boliden, fick en tjänst i USA bröt familjen upp och lämnade Skellefteå och Sverige med sina två döttrar Sascha och Mette. Och det var då drömmen fick fart. Christina började plugga till inredningsdesigner och slutförde den fyraåriga utbildningen på bara ett och ett halvt år.
– Det var så roligt och intressant. Dessutom hade jag vissa fördelar eftersom jag som ung jobbat extra på arkitektbyrå och lärt mig rita. På Boliden lärde jag mig vikten av affärsmässighet. Det gav mig hjälp på vägen.
Med utbildningen började resan mot framgång och genom hårt arbete och uthållighet har Christinas företag idag så många uppdrag att hon kan välja bland dem. Hennes tjänster vänder sig till så kallade high end-klienter, alltså kunder där pengar inte är en bristvara. Men inledningsvis hade Christina svårt att ta betalt.
– I mina första projekt jobbade jag gratis. Första gången jag tog betalt vågade jag bara ta 200 dollar för tre månaders jobb. Men det jobbet blev väldigt bra och jag fick ett värdefullt material att visa upp. Efter det fick företaget fart.
1 miljon för en bänkskiva
Att det går bra för Christinas företag är lite av ett understatement med tanke på att hon har kunder som kan hosta upp 1 miljon dollar för en bänkskiva och inte tvekar när det gäller att totalrenovera sitt second eller third home ner på brödrost- och besticknivå. Men enligt Christina är hemmet ändå inte samma tunga identitetsmarkör som i Sverige.
– I Sverige umgås man mycket i hemmet med tacofredagar och mellomys. Vi visar upp våra hem på ett helt annat sätt än i USA. Det finns också en större ängslighet i Sverige. Det gör att svenska hem ofta ser väldigt likadana ut. Stilrent är ett ord som svenskar älskar men som jag inte tycker om eftersom det ger ganska tråkiga miljöer. Kreativitet kräver mod, säger Christina.
Den skandinaviska designen är något av ett signum för Christinas företag men många kunder som kontaktar Christina har ofta missförstått det skandinaviska.
– Man likställer det med en asketisk, kall och ofunktionell stil fast det i själva verket är tvärtom. Skandinavisk design handlar i själva verket om funktion och att ta vara på ljuset eftersom den skapades i ett land där boendeytorna var små och tillgången på ljus liten.
Christina menar att det finns en större frimodighet kring inredning och design i USA. Man vågar kombinera olika stilar och material i större utsträckning. Och frimodigheten i kombination med pengar kan ge projekt som kan te sig väl vilda för många svenskar. Ett exempel ett gated community för seniorer som Christina jobbat med i South Carolina – Margaritaville – döpt efter drinken med samma namn. Temat för boendet är “det goda livet” och präglas av tropiska växter, golfbilar, musik och ja, partystämning helt enkelt.
– Det var en äldre sångare som fick den här idén och omsatte den i praktiken. Samma typ av seniorboenden finns också på fler ställen i USA, säger Christina och ler roat.
Ett annat exempel på den här frimodigheten är den 500 kvadratmeter stora ranch som Christina jobbar med i Nevadas öken. Stilen är en kombination av skandinavisk design och Santa Fé-stilen – tänk cowboy, öken och brända pastelliga färgtoner.
– Ägarna backade inte för en imponerande takkrona för närmare en halv miljon svenska kronor. säger Christina.
Resan är drömmen
Augustisolen bränner allt hetare över Nordanå. Utanför museets gamla lokaler står ett runt stenbord med en yta av mosaik.
– Det här bordet skulle jag vilja ha. Undrar vilken diameter det har, kanske 28 cm, säger Christina och måttar med händerna.
En imponerande takkrona för närmare en halv miljon svenska kronor.
Det är uppenbart att Christina är en människa som lever sin dröm, även om hon själv uttrycker det på ett annat sätt.
– Det är resan som är drömmen, att se hur långt man kan gå. Men i framtiden hoppas jag kunna dela min tid mer mellan USA och Sverige. För givetvis finns det mycket jag saknar med Sverige. Lucia, julen, julmarknaden här på Nordanå och svensk mat. Och semlor. Jag älskar semlor.
