Ett års konststudier är snart till ända och nu ska första- och andraårseleverna vid Solviks folkhögskola ställa ut för sin årliga vårutställning.
Genom ett samarbete med fastighetsbolaget Diös får de använda någon av deras lokaler som råkar stå ledigt för tillfället. I år är det tidigare Flügger färgs lokaler, i gamla posthuset.
– Utställningen är dels ett tillfälle för oss som skola att visa konstlinjen och bredden av tekniker och uttryck man kan lära sig hos oss. För eleverna handlar det också om att lära sig att våga ställa ut och visa sin konst, säger konstläraren Åsa Wallmark.
När Megafonen hälsar på skolan i Frostkåge är det drygt en vecka kvar till hängning av utställningen. Konstverken börjar vara klara och nu kvarstår det sista fixet.
– Jag har fått sån respekt för konstnärer och vilken tid allting tar, säger Helena Marksén.
– Det är inte bara målningen utan nu när det ska ställas ut är det passpartout, såga lister och allt.
Om jag vet att det ska visas upp får jag mer motivation att slutföra det jag påbörjat också. Utställningen är lite som slutspelet när man skapat något.
Hon har målat ett storslaget porträtt i akryl, föreställande sin dotter.
– Det går inte säga hur mycket tid jag har lagt på det här. Det svåra att få till har framför allt varit ansiktet. Som vid ögat som är i skugga men ändå ska synas, säger hon.
På andra våningen står Monica Lindgren och samtalar med Emelie Berg. De har båda ställt ut tidigare men det är ändå en anspänning, berättar Monica.
– På ett sätt är det jätteläskigt. Det är mycket känslor inblandade för det är lite som att man lämnar ut en del av sig själv, säger hon.
Emelie Berg menar att vetskapen om att det hon målar ska ställas ut också fungerar som en morot i skapandet.
– Om jag vet att det ska visas upp får jag mer motivation att slutföra det jag påbörjat också. Utställningen är lite som slutspelet när man skapat något.
På Solvik fokuserar konstundervisningen på klassiska grundtekniker som exempelvis akryl, akvarell och tryck, och lägger mindre vikt vid digital konst.
De resonerar att det finns en poäng i att skapa fysiskt.
– Mycket umgänge idag sker bara digitalt och gör oss rätt splittrade. Det kan vara lättare att vara här och nu i sin kropp om man skapar med de teknikerna, säger läraren Elisabet Andersson och fortsätter:
– Något vi lägger stor vikt vid är att konst inte handlar om att skapa den vackraste bilden. Det handlar om processen av skaparglädjen, vara här och nu och må bra i sin kropp.
