Det kan handla om sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd eller etableringsersättning. I Skellefteå är sjuk- och aktivitetsersättningen den enskilt största, enligt SCB fick fem procent av invånarna sådan ersättning under 2021.
– Det är ungefär lika stor andel av befolkningen i arbetsför ålder som försörjs av bidrag i Skellefteå som i landet som helhet, berättar Johanna Frodell, utredare på SCB, i ett pressmeddelande.
– Däremot är det en större andel som försörjs av sjuk- och aktivitetsersättning, men en lägre andel av arbetsmarknadsåtgärder, säger hon.
SCB mäter detta i “helårspersoner”, vilket inte behöver motsvara antalet fysiska personer. Statistiken visar hur många personer som det utbetalda stödet skulle kunna försörja, med full ersättning ett helt år. Till exempel skulle därmed två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår vardera, tillsammans räknas som en helårsperson i statistiken.
En minskande trend
SCB ser att mottagarna blir färre, både lokalt och nationellt. I Skellefteå kommun fick totalt 5 225 helårspersoner, motsvarande 13,2 procent av befolkningen i arbetsför ålder, någon form av stöd i fjol. En minskning med tre procent från pandemiåret 2020.
Samma trend blir tydlig även på några års sikt. Sedan 2014 har antalet minskat med sju procent i riket, och i Skellefteå har nedgången varit betydligt större.
– Även i Skellefteå ser vi en sådan utveckling. Sedan 2014 har antalet minskat med 27 procent. Fjolårets nivå var den lägsta sedan åtminstone 2014, säger Johanna Frodell.
Jämförelsen i länet
Skellefteå hamnar i nedre halvan av länets kommuner, sett till andelen invånare som försörjs av sociala ersättningar och bidrag. Åsele toppar och Umeå ligger i botten. Enligt SCB brukar andelen generellt vara lägst i pendlingskommuner nära en storstad, och högst i landsbygdskommuner samt pendlingskommuner nära en mindre tätort.
