Det var i november förra året som Carlos León flyttade till Skellefteå tillsammans med flickvännen Emelie Rydh. Hon är uppvuxen här och har bott utomlands några år.
Hon och Carlos träffades och blev ett par när de bodde i Amsterdam. Innan flyttlasset gick till Skellefteå bodde de även i Barcelona en period, vilket var en bra miljö för Carlos som är aktiv utövare av skärm- och hängflygning.
– I Amsterdam och hela Nederländerna är det helt platt, så då fick jag åka iväg till andra länder för att flyga. Men bara en timmes bilkörning från Barcelona ligger ett bergsområde som är det bästa stället i Spanien för skärmflygning. Då kunde jag dra iväg varje helg och flyga, det var underbart, säger Carlos.
Men förutom härlig värme och fina flygmöjligheter lämnade livet i Barcelona mycket att önska. De har båda blivit bestulna vid olika tillfällen och levnadsstandarden är inte lika hög som de vant sig vid i Amsterdam.
– Vi vill bilda familj och kände båda två att Barcelona inte var en miljö som vi ville att våra barn ska växa upp i, säger Carlos och fortsätter:
– Så jag föreslog att vi skulle flytta till Skellefteå och det var Emelie bara glad för.
Nu har de varit här sedan strax innan årsskiftet. Även om det är en annan temperatur än i Barcelona så trivs Carlos mycket bra med livet i Skellefteå.
– Så här långt är det jättetrevligt! Jag är själv uppvuxen i en mindre stad nära havet i Colombia och föredrar småstadstempot. Har också bott i storstäder som Bogotá men där är folk så stressade och har alltid bråttom. Jag har aldrig känt mig hemma med det.
Jag har kört till Skelleftehamn och tillbaka också. Jag är faktiskt överraskad av hur bra batteriet hanterar kyla.
Så var det enhjulingen. När han köpte den var det främst tänkt att vara ett hjälpmedel vid skärmflygning. Eftersom man kör bil uppför berget och flyger ner behöver man kunna ta sig tillbaka till bilen på ett smidigt sätt.
– En vän tipsade om en sån här och jag tyckte att det lät så dumt. Sen såg jag en video på Youtube och tyckte också att det såg dumt ut, säger han och skrattar.
– Men den är väldigt praktisk. Den är så pass liten att jag kan gömma undan den i något buskage vid landningsplatsen på förhand. Så är det bara att rulla tillbaka när jag flugit färdigt.
I Barcelona slutade han att åka tunnelbana och buss och körde bara enhjulingen vart han än skulle. Nu i Skellefteå används den främst till arbetspendling men också längre turer där han lär känna sin nya hemstad.
En dag körde han från Moröhöjden upp till Vitberget, vidare till landskyrkan, över Lejonströmsbron och tillbaka hem på södra sidan av älven.
– Jag har kört till Skelleftehamn och tillbaka också. Jag är faktiskt överraskad av hur bra batteriet hanterar kyla, säger Carlos.
Han säger att han får en del blickar av förbipasserande och förtjusta utrop från barn. Han märker också tydligt vilka som egentligen vill titta, men som anstränger sig för att inte vända på huvudet när han rullar förbi.
– Det är ganska kul att se! Jag har inget emot att sticka ut så det gör mig inget, säger Carlos.