Annons

Frukt, grönsaker och fik – här är familjen Miris storslagna planer i Innervik: ”Ett ställe dit du kan åka med hela familjen”

MAT Träd från hela världen, färska frukter, nyodlade grönsaker, familjekafé och en stor lekpark. Planerna som familjen Miri har för verksamheten i Innervik är stora. “Det här är något som saknas i Skellefteå”, säger Hassan Miri.

Annons

Det är en färgsprakande fruktdisk som möter mig hos nystartade Miris Eko Handelsträdgård i Innervik. Fikon, apelsiner och äpplen syns bland produkterna – men även annorlunda grönsaker som till exempel japanska auberginer.

– Allt är av högsta kvalité och levereras direkt hit från flygplatsen, berättar Ahmed Miri som tillsammans med sin pappa Hassan och syskonen Hadil och Mahmoud jobbar på anläggningen den här tisdagsförmiddagen.

I förlängningen är tanken att så mycket som möjligt ska odlas på plats, men eftersom växthusen tidigare bara använts sommartid finns ännu ingen värme installerad.

– Att vi fick möjlighet att ta över stället blev klart så sent som i oktober, så vi har fokuserat på att få igång grossistverksamheten och butiken först, säger Ahmed.

Annons

De cirka 2000 kvadratmeter växthusyta som finns att tillgå är med andra ord fortfarande tomma, men med tiden ska de fyllas med växter.

– Här, närmast butiken, ska vi ha Norrlands största utbud av träd från världens alla hörn. Det kommer att bli en fantastisk miljö att vistas i, säger Ahmed.

Norrlands största utbud av träd från världens alla hörn.

Längre in kommer tomater, gurkor och kryddor till en början att odlas. Och i ett nytt växthus, ungefär 800 kvadratmeter stort, ska utbudet vidgas ytterligare.

– Vi kommer även att ha blommor, men främst ligger fokus på lokalt odlad frukt och grönt. Det är något som saknas i Skellefteå, säger Ahmed.

Vindruvor i Algeriet

Familjen, och främst pappa Hassan, har lång erfarenhet av odling och företagande. Sedan de lämnade Gaza i Palestina har han hunnit med att jobba i Israel, Egypten, Spanien och Algeriet. I det sistnämnda landet hade Hassan odlingar med vattenmeloner och vindruvor på totalt sju hektar.

– Vi var med i nationell TV, berättar Hassan samtidigt som Ahmed visar mig ett videoklipp på sin mobil.

Annons

2015 tvingades de dock lämna landet, och sökte sig då till Sverige.

– Att åka tillbaka till Gaza var inget alternativ, så vi hamnade i Stockholm, berättar Hassan.

Efter åtta månader i huvudstaden meddelade Migrationsverket att familjen skulle flytta till Skellefteå. Beskedet togs emot med blandade känslor.

Jag hade hört dåliga saker. Snö, kallt, björnar och andra farliga djur i skogarna.

– Jag hade hört dåliga saker. Snö, kallt, björnar och andra farliga djur i skogarna, säger Hassan som dock snabbt ändrade uppfattning när han väl kom till Västerbotten.

– Det är stor skillnad mot vad jag fick höra, och vad jag såg. Jag tycker om Skellefteå. Det är en fin stad, och det är ett bra ställe för familjen.

Annons

I Skellefteå har han dels jobbat några år åt den tidigare ägaren av handelsträdgården, och dels haft ett litet växthus i Bureå där de odlat blommor.

– Vi har velat köpa det här sedan länge, men det var först nu som ägaren ville sälja, säger Hassan.

Kafé & lekpark

Planerna för verksamheten i Innervik är som sagt stora. Förutom de tidigare nämnda växthusen planeras ytterligare en växthusliknande byggnad som ska ge plats åt ett kafé.

– Och så vill vi göra en stor lekpark. Tomten är på 1,4 hektar så det finns gott om plats, säger Ahmed som alltid har familjeperspektivet i åtanke.

– Vi vill bygga ett ställe dit du kan åka med hela familjen, dricka färskpressad juice, umgås, titta på exotiska växter, prata med någon av våra papegojor och bara trivas. Det finns så få sådana platser i Skellefteå tycker jag, säger han.

Vi vill bygga ett ställe dit du kan åka med hela familjen.

Ambitionen är att en stor del av planerna ska vara realiserade i slutet av nästa sommar. Totalt beräknar Hassan Miri att ett 20-tal anställda kommer att behövas när allt är i full drift.

– Det här blir en stor utmaning, men vi ska ta allt steg för steg, säger Ahmed.

Artikeln är en del av Megafonen nr 12 – 2020. Läs hela tidningen här »

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons