Annons
Stefan Thomson är fystränare för bland annat skidlandslagets damer och Skellefteå AIK:s herrlag i ishockey.

Han håller stjärnorna i form: ”Ännu viktigare att jobba med detaljer och fingertoppskänsla”

HÄLSA Stefan Thomson är friidrottaren som tagit ishockeyspelare och skidåkare till nya nivåer. Här berättar han om framgångarna med Skellefteå AIK, turbulensen i skidlandslaget – och grundstenarna i hans träningsfilosofi.

Annons

Klockan är halv ett när jag möter Stefan Thomson utanför Skellefteå Kraft Arena denna torsdag mitt i augusti. Han har just haft möte med Skellefteå AIK, men ska snart åka hem till Piteå där han bor och driver sin sportklinik.

– Det blir en hel del pendlande, men det fungerar, säger han när vi sätter oss ner vid en bänk utanför C-hallen.

Hans egen idrottskarriär började som ung i Jämtland där han främst höll på med friidrott och skidåkning.

– Löpning blev min bästa gren, men när jag insåg att jag kanske inte skulle bli världsmästare började jag fundera på vad jag mer skulle kunna göra i livet, säger Stefan som sökte in till sjukgymnastutbildningen i Boden.

När jag insåg att jag kanske inte skulle bli världsmästare började jag fundera på vad jag mer skulle kunna göra i livet.

Väl i Norrbotten blev han kontaktad av Piteå Hockey som ville ha hjälp med lagets fysträning.

– Jag tyckte snabbt att det var roligt, och vi fick bra resultat av träningen, säger Stefan.

Annons

Som friidrottare kunde han applicera ett nytt sätt att tänka kring den träning som bedrivs utanför is.

– Hockeyspelarna var inte direkt några atleter på den tiden. Rent generellt var den fysiska nivån rätt låg, säger Stefan och ler.

Tajmingen talade emot

När Lasse Johansson blev sportchef i Skellefteå AIK några år senare fick Stefan frågan om att vara fystränare även för Skellefteås herrlag i SHL.

– Tajmingen talade emot. Jag hade just startat min klinik i Piteå och fått min första son, men samtidigt kände jag att det var en chans att komma in i elitidrotten på allvar. Det blev starten på en otroligt häftig resa, säger Stefan som började i Skellefteå AIK 2008.

– På den tiden var klubben inte ekonomiskt stark, utan vi fick jobba med de talanger vi hade och göra så mycket som möjligt av situationen.

Vi fick jobba med de talanger vi hade och göra så mycket som möjligt av situationen.

Träningen var hård och mer systematiserad än tidigare. Ibland mötte Stefan motstånd bland mer rutinerade spelare, men med åren kom resultaten och få kan idag ifrågasätta om metoden varit framgångsrik. Idag tränar mer eller mindre alla elitklubbar i SHL på liknande sätt.

– Skellefteå var tidigt ute med att anpassa fysträningarna individuellt för olika hockeyspelare och på så sätt öka kvalitén. Numera tränar många lag bra, men det betyder bara att det är ännu viktigare att jobba med detaljer och fingertoppskänsla.

Turbulens i skidlandslaget

På sidan av ishockeyn har skidåkning blivit en allt större del i Stefans liv. 2015 blev han tränare för Charlotte Kallas eget team tillsammans med Magnus Ingesson, och sedan 2018 är han en av Sveriges landslagstränare.

– Skidåkning är en inspirerande miljö där allt är mätbart i sekunder. Detaljer är extremt viktiga och resultaten syns ofta direkt. Det är inte som i ishockey att misstag kan räddas upp av övriga laget.

Annons

I våras skrev nationell media om missnöje i truppen, och att du och Ingesson skulle tvingas lämna landslaget?

– Det är ett lag som består av tolv individer där alla har som mål att bli bäst. Då kanske inte alla är nöjda hela tiden, och det hör till i den här rollen. Men det där är utrett, och vi har tagit till oss av den kritik som kommit. Som jag känner nu har vi stort förtroende hos åkarna.

”Annars är det lika bra att vila”

Oavsett om det gäller skidor, ishockey eller någon annan sport har Stefan en övergripande träningsfilosofi. Nummer ett är att varje träningspass – och varje övning – ska ha ett syfte.

– Annars är det lika bra att vila, man ska inte träna bara för tränandets skull. Fundera på varför du ska göra just den övning du gör.

Man ska inte träna bara för tränandets skull.

Att sträva efter progression och tänka på helhetsbelastningen är också viktigt.

– Jag tror på att man behöver utmana sig själv. För utvecklingens skull, men även för att det annars blir tråkigt, säger Stefan och fortsätter:

– Att sedan tänka på helheten är en grundsten. Ett träningspass handlar inte bara om “vad” du gör. Du måste även tänkte på var, när och hur. Om du får en skada behöver det inte nödvändigtvis vara en viss övnings fel, utan det kan lika gärna vara något annat i helheten som gått fel.

Annons

Att komma ihåg att vila, och ha perioder med olika tung belastning, är en annan nyckel.

– Det är något som elitmotionärer ibland glömmer bort. Ibland måste man ha en lugnare period för återhämtning. Det kommer naturligt med olika säsonger för elitutövare i många sporter, men elitmotionärer kör ibland bara på. Då riskerar de att bli kunder hos våra sjukgymnaster, säger Stefan som själv tränar en hel del.

– Jag försöker få ihop en timme per dag. Ibland blir det mer, ibland blir det mindre.

Är själv i bra form

Att vara i form gör honom både mer kreativ och trovärdig, menar han.

– Det ger mig ett självförtroende i jobbet att kunna visa grejerna. Det är sällan jag ger någon ett pass som jag inte testat själv. Då behöver jag inte bara tro att jag vet hur det känns, säger han.

Det är sällan jag ger någon ett pass som jag inte testat själv.

Efter 12 år med Skellefteå AIK är han fortfarande fystränare för laget, men har numera hjälp av två kollegor.

– Ju mer jag lär mig om träning, desto mer vet jag att jag inte vet. Jag vill fortfarande undersöka mer, och har en ruggig hunger. Den dagen jag inte längre har det ska jag lägga av, för då vet jag att det har börjat gå utför, säger Stefan.

Artikeln är en del av Megafonen nr 8 – 2020. Läs hela tidningen här »

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons