Annons
Annons
Från vänster: Jonas Marklund, Tobias Hedqvist, Robert Eckhardt, Roger Lundberg, Mikael Strömberg, Johanna Sehlstedt och Pauline Hällström vid ambulansen i Skellefteå.

Påverkan för patienter, personal, kust och inland – sjukvårdarnas oro för när ambulans försvinner: ”Vi vill bara behålla det vi har”

NYHETER Ambulanssjukvårdarna i Skellefteå har många farhågor om vad en förlorad ambulans nattetid kan medföra.

Annons MOBILE TOP

Från och med den 1 juni ska en av Skellefteås ambulanser stationeras i Robertsfors under nätterna. Detta görs för att frigöra resurser för ambulanssjukvården i Umeå, som bemannar Robertsfors i dag. I Umeå har personalbrist länge varit ett problem.

Bakgrunden till flytten är att verksamheten inte är i ekonomisk balans. Det förklarar Jani Sundqvist, verksamhetschef för ambulanssjukvården vid Region Västerbotten.

– I Umeå har det bland annat gett effekter av ökad övertid och att ambulanser inte driftas. Bara under 2017 hade vi en ambulans som ställdes vid 170 tillfällen. Vi försöker lösa det här, men vi har inte förutsättningarna för att göra det, säger han.

Vi försöker lösa det här.

Ambulanssjukvårdare i Skellefteå intygar att kollegorna i Umeå har det tufft.

– De saknar jättemycket folk och det är bara en dryg månad kvar till semestern. De kommer aldrig kunna rodda ihop det. På ett sätt förstår jag varför man gör det här, men nu kommer det att drabba oss, säger ambulansens Fredrik Sjöström.

Annons

”Vänta i flera timmar”

Efter flytten kommer det finnas två ambulanser kvar i Skellefteå nattetid.

– Bilen som flyttas har tusen körningar per år mellan klockan 18.00 och 08.00. Nu ska det fördelas på bilarna som är kvar. Det blir både en ökad belastning på personalen och längre väntetider för befolkningen, säger ambulansens Mikael Strömberg.

Det kommer framför allt bli märkbart vid larm som inte har högsta prioritet, enligt ambulanspersonalen. Alltså larm som inte gäller livshotande skador.

– Den som har brutit lårbenshalsen kanske får vänta i flera timmar, säger Fredrik.

Det här är lite spekulation från vår sida, men det är också sunt förnuft.

– Det här är lite spekulation från vår sida, men det är också sunt förnuft. I dag har vi en väntetid på ungefär 20 minuter för X antal procent av prio-ettorna. När de körningarna fördelas på färre ambulanser så kommer ökningen i väntetid att bli stor för alla som inte har livshotande skador, tillägger kollegan Tobias Hedqvist.

Förra året svarade ambulansen i Skellefteå på över 8 000 larm.

Behöver se till helheten

Nattetid har Umeå haft en ambulans mindre än Skellefteå mellan söndag och torsdag. Fredrik säger att det har med närheten till Nordmaling och Vännäs att göra.

– Vi har långa avstånd här. De bilar som är ute på uppdrag blir ofta borta länge. Vi gör också många transporter till Umeå, både kvällar och nätter. Nu kommer vi bara att stå här med en bil under tiden som det tar, säger ambulansens Roger Lundberg.

Han tycker att Region Västerbotten flyttar problemet från Umeå till Skellefteå.

– Det har också gjorts en risk- och konsekvensanalys på den här flytten. När det gäller en medförd risk för patientsäkerheten går det inte att få högre poäng, säger Mikael.

Jani Sundqvist vid Region Västerbotten håller med om att belastning på personal och en medförd risk för patientsäkerheten är ett problem. Han förklarar att de undersökte olika alternativ innan de kom fram till att detta var den bästa lösningen.

Robertsfors är strategiskt placerat.

– Hösten 2019 analyserade vi gapet mellan budget och vårt uppdrag. Det gapet har vi inte fått mer pengar för. Om vi plockade en ambulans från Nordmaling eller Vännäs skulle det bli ett riktigt hål, men Robertsfors är strategiskt placerat mellan Skellefteå och Umeå. Vi tittade också på hur belastningen ser ut i dag, säger han och fortsätter.

– I mitt uppdrag gäller det att se till helheten. Vad kan vi göra inom befintliga ramar för att säkerställa god vård i hela länet. Att flytta ned en av ambulanserna från Skellefteå till Robertsfors kan göras inom existerande ram, säger Jani.

Annons

Redan beprövat upplägg

Sedan början av 90-talet har Skellefteå alltid haft tre ambulanser i ruljans under natten, med något undantag. 2006 gjordes ett försök med att plocka bort en.

– Det fungerade helt enkelt inte. Både väntetider och tiden som det inte fanns någon ambulans tillgänglig i Skellefteå mer än fördubblades, berättar Fredrik.

I början av 2010-talet genomfördes även ett försök med att bemanna Robertsfors på helgerna, men enligt ambulanssjukvårdarna gav det inte önskvärd effekt. Istället ska larm från Skellefteå med omnejd fortfarande ha lagt beslag på all deras tid.

Det fungerade helt enkelt inte.

Är det här någonting som man har haft med sig från Region Västerbottens håll?

– Ja. Tittar man på belastningen i Skellefteå och Robertsfors så är den högre i Skellefteå, men vid livshotande tillstånd tillämpar man närmaste tillgängliga resurs. Ambulansen är inte en specifikt knuten till kommunen, säger Jani.

Jani Sundqvist, verksamhetschef för ambulanssjukvården vid Region Västerbotten. Foto: Privat

Konsekvenser i inlandet

Fredrik och Mikael tror att flytten även kan slå mot inlandet, då möjligheten att bistå begränsas. Det kan exempelvis ha skett när ambulansen i Norsjö transporterar en patient mot Skellefteå lasarett samtidigt som ett larm på hemorten kommer.

– Då har vi kunnat åka dit, men där kommer det att bli försämringar, säger Fredrik.

Där är det skört redan som det är.

– Man skjuter hela tiden på problemet. Säg att ambulansen i Malå sätts in för att täcka Norsjö och för att täcka Malå sätter man in Sorsele. Det blir som en dragspelseffekt i hela inlandet. Där är det skört redan som det är, säger Mikael.

Kan det här i förlängning slå mot inlandet i norra Västerbotten?

– Vi tror att det kommer att ske en ökad belastning, framför allt för ambulansen i Norsjö som är närmast Skellefteå. I Norsjö ligger samtidigt belastningen nattetid på ungefär 10 procent. Det är en lågt belastad station, säger Jani.

Annons

Den långsiktiga lösningen

2019 var första gången som ambulansen i Skellefteå svarade på över 8 000 larm på ett år. Personalen tror inte att intensiteten kommer att minska, tvärtom.

– En prognos säger att vi ska vara 90 000 invånare år 2025. Då skulle vår snittiden för våra utryckningar öka från 14 till 16 minuter ungefär, förutsatt att vi har tre bilar dygnet runt. Om vi förlorar en bil på natten så blir det andra siffror, säger Fredrik.

Vi vill bara behålla det vi har.

Lösningen enligt honom är att tillsätta fler tjänster i Umeå.

– Det är ingenting vi ropar efter här. Vi vill bara behålla det vi har, säger han.

Vad är den långsiktiga lösningen enligt dig Jani?

– Först måste vi få en verksamhet i balans. I ett långsiktigt perspektiv behöver vi se till vilka som väljer att flytta hit. Åldersgruppen 30-50 har inte så stort ambulansbehov, men det har de äldre. Jag tror att vi kommer att behöva göra fler förändringar i verksamheten kopplat till hur Skellefteå och Umeå växer, säger Jani Sundqvist.

Annons
Annons
Annons
Annons