Långsiktigt, kortsiktigt, pensionssparande, kapitalförsäkringar, buffert, indexfonder, målsparande, aktier och värdepapper. Det finns massor av olika ord som har med pengar och ekonomi att göra. Jag hade en period då mitt sparande fungerade ganska bra, men de senaste åren, framförallt under den tiden då jag varit egen företagare, har det blivit sämre – faktiskt väldigt mycket sämre. Pensionssparandet ska vi inte ens prata om – det har alltid varit en svart fläck.
Tanken på att strukturera upp allt det här har funnits under de senaste åren men om det har skett? Nej. Ofta har det börjat med en googling. Men så landar man på en banksajt med ingressen ”Hur du ska spara beror på din livssituation, under hur lång tid du kan binda ditt sparande och vilken risk du är beredd att ta. En gyllene regel är dock att inte lägga alla ägg i samma korg.”
Orden ”beroende på” gör mig superosäker. Hur ska jag kunna svara? Hur lång tid kan jag binda mitt sparande? Jag har inte den blekaste. I morgon kanske jag får en vattenläcka som försäkringen inte täcker. Tänk då om pengarna plötsligt inte kan tas ut förrän 2023, om fem år! Och vilken risk är jag beredd att ta? Från ingenstans kliver gamblern fram och det påbörjas en dragkamp inom mig. Snabba pengar och möjligen förlora stora delar, eller liten tillväxt men där jag får behålla allt? Jag kan inte ta ett beslut i frågan.
Nästa tanke jag alltid får: Det vore bra att boka tid med en bankperson för att kolla igenom allt och strukturera sparandet. Men så kommer den smygande, den tutande signalen och det stora röda krysset. *Avgifter* *Passa dig* *Du kommer att bli lurad*. Här blir rädslan för avgifterna så stark att mötet på banken aldrig blir av. Ännu en natt går jag och lägger mig med pengarna i madrassen. Ångesten över pensionen och hur mitt liv som 65+ kommer att bli tar som vanligt plats längst in i garderoben. Något oroande är dock att den för varje födelsedag lyckas smyga sig ut oftare och oftare. Så ofta att det börjar bli ett litet problem.
Handlingsförlamad kan vara rätt ord för att beskriva mig i den här situationen. Tröskeln har blivit så hög att jag inte tar mig över och antagligen är jag inte speciellt unik som brottas med det här. Antagligen skriver jag eftersom det är svårt att veta.
Jag upplever att det inte pratas så mycket om sparande fast vi nog egentligen borde. Okej, jag kan till viss del förstå varför då det inte är världens sexigaste ämne. Men är det inte alldeles för viktigt för att bara vara en parentes? Tycka vad man vill om hur pensionssystemet och bostadsmarknaden är uppbyggd men som det ser ut idag så sätter det viss press på individen att redan tidigt ha bra koll på det här.
Med risk för att slå ifrån mig ansvaret (skyller på att jag är stressad) men vore det inte fint med en grundkurs i sparande under trean i gymnasiet? Jag vet att de studerar privatekonomi men det borde verkligen skruvas upp stora neonskyltar med budskapet om att det här är viktigt. Riktigt viktigt. Varför inte ta in oberoende experter som hjälper ungdomar att sätta upp en grundstruktur för sparandet precis innan de tar klivet ut i arbetslivet?
För min egen del så återkommer en problematik ständigt – avsaknaden av oberoende källor. Det ligger så stora intressen i pengar (no shit!) att jag nästan misstror alla som ger råd. Resultatet blir då, som ni nu läst, ingenting.
Cecilia Edström | cecilia@megafonen.nu
Frilansjournalist med människor som sitt största intresse. Från Glommersträsk. Bosatt i Stockholm.
Läs fler krönikor av Cecilia här »
Krönikan publicerades i senaste numret av Megafonen – läs hela tidningen här:
