Vad är tjusningen med svampplockning?
LE: Från början var det själva skattjakten. Plockar man blåbär så går man bara ut i skogen och så finns det bär överallt. Jag kommer hellre hem med en korg med bara några få svampar där jag istället fått gå länge i fina skogsmiljöer. Med tiden har det största intresset blivit att förstå ekologin kring svamparna, men det är fortfarande en skattjakt.
Vad brukar du göra av svampen du plockar?
AL: Det mesta torkar jag och sparar. Det använder jag sen i allt möjligt – soppa, pajer, sås. Svamparna har olika smaker, de är egentligen krydda. Det enda jag tillsätter är lite salt för att förstärka smaken.
Vilka svampar kan man plocka i Skellefteområdet?
AL: Det är många det, haha.
LE: Pratar vi bara matsvamp så är det något hundratal. Men alla är inte “nybörjarsvampar”. Där rekommenderar jag att hålla sig till kantareller och soppar eftersom vi inte har några giftiga soppar här i norra Sverige.
Ja, vad ska man tänka på om man är ny med att plocka svamp?
AL: Jag tycker att man ska gå en svampkurs eller åtminstone köpa en bra svampbok. Och börja med att plocka soppar. Men ät aldrig svamp du är minsta osäker på – jag brukar säga att all svamp är att betrakta som giftig tills den är ordentligt anrättad.
Hur hittar man bra områden för att plocka?
LE: Man ska hitta en “riktig skog”, alltså gammal skog. Tyvärr är mycket av skogarna i Skellefteå kommun uppvuxna efter kalhuggning, där finns inte samma mångfald av svampar. För att hitta nya områden brukar jag gå in på Eniros karta och zooma in på området jag ska till. Där väljer jag flygfoto och jämför det med historiska flygfoton. Ser skogen ungefär likadan ut som på 50- eller 60-talet då vet jag att där finns det riktig skog, och goda svampmöjligheter.
