På en skogig industritomt intill Degermyrans återvinningscentral finns en gammal asfaltsträcka som blivit en oas för Skellefteås skejtare.
Under årtionden har flera generationer skejtare kommit till platsen, som de kallar Giraffen, och gjutit ett trettiotal formationer i cement. Genom åren har en skejtpark vuxit fram, samtidigt som industrietableringar och handelsområden har krupit närmare. Nu har Skellefteå kommun reserverat ett cirka 25 000 kvadratmeter stort område på tomten åt ett företag som planerar att bygga verksamhetslokaler där.
Vi har lagt ner själ och hjärta i det här, i ett kvarts sekel.
Megafonen möter upp en av Skellefteås skejtare som under många år varit med och byggt upp skejtparken. Jonas Lundqvist, som i sina kretsar går under namnet Sheriffen, är orolig för vad som ska hända med Giraffen om byggprojektet blir av.
– Vi har lagt ner själ och hjärta i det här, i ett kvarts sekel.
Byggt i nästan 30 år
När man drog om vägnätet på Solbacken fick bilisterna en ny väg till återvinningscentralen. Den gamla asfalterade vägsträckan, som hamnat i hörnet på en industritomt, upptäcktes av några skejtare från Morö Backe. Sedan dess har fler och fler hittat hit, berättar Jonas.
– Folk har kommit till Giraffen och byggt på med olika curbs och banks i nästan 30 år. Allt är gjort av cement, så det har överlevt alla år.
En vanlig sommardag kommer ett tiotal personer till området för att skejta, säger Jonas, och när de håller sin årliga skejtfest kan det komma flera hundra besökande. Alla städer i Norrland är representerade, och ofta kommer folk från ännu mer avlägsna platser.
– Det här är ett uppskattat och omtalat ställe i skateboardkretsar, säger Jonas.
För honom har Giraffen varit en plats där han träffat nya kompisar och skapat starka minnen. På en av väggarna till den ihopsnickrade grillplatsen sitter minnestavlor för personer som varit knutna till Giraffen, som inte längre lever. Jonas har själv satt upp dem.
– Det står deras namn, och årtal. Under har jag målat en EKG-kurva som formas till ett hjärta, och som sedan fortsätter på nästa tavla.
Platsen betyder mycket för Jonas, som hoppas på en lösning där både Giraffen och nya verksamhetslokaler kan samexistera.
– Jag förstår att Skellefteå växer, men det finns så mycket yta här. Ett företag skulle rymmas gott och väl utan att ta den lilla plats som vi är på, säger Jonas.
Saknar upplåtelse
Skellefteå kommun har länge vetat om aktiviteterna på tomten. Patrik Larsen, mark- och exploateringschef i Skellefteå kommun, berättar att skejtarna aldrig haft någon formell markupplåtelse, men att kommunen inte försökt jaga bort dem för det.
– Vi har aldrig vetat vilka som är där. Hade vi vetat vilka de var, hade vi nog skrivit en upplåtelse till dem.
Hade vi vetat vilka de var, hade vi nog skrivit en upplåtelse till dem.
Med en upplåtelse får man en särskild tillåtelse att nyttja en yta tills den tas i anspråk för det tänkta ändamålet. Men en upplåtelse sträcker sig sällan över en längre tid, säger Patrik, som tycker det är beklagligt att skejtparken har byggts på med nya cementgjutningar under årtionden.
– Det är en industritomt, och den har alltid varit avsedd för det ändamålet. Hade det funnits en upplåtelse hade vi avrått från att göra fasta och påkostade saker på platsen. Det handlar om att man får en tillfällig plats för sina aktiviteter.
De menar att det finns gott om utrymme på tomten, finns det någon chans att skejtparken inte påverkas av bygget?
– Vi gör alltid en avvägning om man har en skriven upplåtelse, men det har de inte. Det är inte aktuellt att göra en permanent skejtanläggning här. Det får man söka andra platser för i så fall, säger Patrik.
Levt på lånad tid
Någonstans under den vita mattan som täcker Giraffen kan man skymta ett järnrör som göts fast i asfalten 1995. Jonas Lundqvist berättar detaljerat om ställets historia och förklarar varför det aldrig var aktuellt att söka om en formell upplåtelse för skejtparken.
– Dels för att ett sånt här ställe ska vara lite outlaw, som Robin Hood och Lille John i Sherwoodskogen. Sen har vi känt att om vi frågar kommer de säga nej, och skynda för att få oss bortskickade, säger Jonas.
Han skrapar bort snön från en halvramp i cement, och låter de handmålade eldflammorna komma fram i dagsljuset. Företaget som vill bygga verksamhetslokaler på tomten har fram till den 1 juni på sig att utreda området och planera projektet. Om allt går enligt planerna kommer skogen snart vara ersatt av en byggarbetsplats. För Jonas kommer det bli jobbigt att se Giraffen försvinna.
Samtidigt förstår jag att vi alltid har levt på lånad tid.
– Det känns som att amputera ett ben. Giraffen är utan tvivel den grej, som inte är en person, som jag älskar mest av allt. Samtidigt förstår jag att vi alltid har levt på lånad tid, det är väl bara att acceptera det.
Vad det här kommer att innebära för Skellefteås skejtscen är han inte säker på.
– Det är klart att skejtare kommer fortsätta skejta, men det kanske blir med lite mindre passion och glädje. Det är svårt att mäta hur viktig och betydelsefull den här platsen är för skejten i Skellefteå, och i hela Norrland, säger Jonas Lundqvist.
