Det går fort och energinivå är hög när man pratar med Carolin Palomaa. Hon har stora ambitionerna och idéerna är många.
– Vi är lite wild and crazy på “Måltid”, säger hon med ett skratt innan hon fortsätter:
– Det är ofta ganska fyrkantigt i kommunens värld. Men måste det vara så? Vi tänker att man måste utmana systemet och testa.
Måltidsavdelningen har ett mål kring så kallad “innovativ livsmedelsupphandling” för att bygga upp samarbeten mellan kommunen och lokala producenter. Med andra ord, prova nya arbetssätt för att på sikt öka andelen närproducerad mat, och även stärka jordbruket i regionen.
Vi vill lära barnen hur viktig maten som kommer härifrån är.
I somras gick en sån plan i lås. Efter många års förberedelser har nu nio lokala bondgårdar kopplats samman med närliggande kök. I det här projektet är syftet i första hand inte att leverera råvaror – istället handlar det om att väcka intresse och kunskap bland skoleleverna.
– Vi vill lära barnen hur viktig maten som kommer härifrån är och lyfta vikten av att jordbruk finns kvar i Västerbotten, förklarar Carolin Palomaa.
Samarbetet sker på flera nivåer. Dels kommer det att vara möjligt för eleverna att göra studiebesök på gårdarna, och omvänt kan bönderna komma att bjudas in till skolan.
Den stora visionen är att det senare också ska inspirera fler att jobba inom jordbruk.
– Vi vill lyfta fram hur spännande det är att jobba på bondgårdar, vilken kunskap som finns där och att värdesätta råvaran, säger Carolin Palomaa.
Att närma sig de lokala bondgårdarna är en del i det övergripande målet mot att höja andelen närproducerad mat.
Den andra biten handlar om något så torrt som ett noggrant upphandlingsarbete. Nyckeln till att få in mer närproducerat är nämligen att veta vilka krav man ska ställa på leverantörerna, enligt Palomaa.
– Vi följer lagen om offentlig upphandling, och enligt den får vi till exempel inte ställa krav på att maten ska vara svensk eller lokalproducerad. Men vi kan ställa krav på saker som leveranstider eller att det ska följa svenska djurskyddskrav. Ett exempel är att transporttiden är max åtta timmar till slakt, och det klarar inte så många leverantörer från andra länder, säger hon.
Den stora grossisterna till kommunen är Norrmejerier – och Martin & Servera som levererar allt från bananer till mjöl och kött.
Tidigare användes en generell kravställning för hela upphandlingen, men nu är de nere på artikelnivå på varje enskild vara av det tusental varor som grossisterna levererar.
– Det är jääättemycket förarbete som krävs, säger Carolin Palomaa och drar ut på ordet. Men det är värt det när man ser var vi kommer någonstans.
Sedan några år tillbaka för kommunen statistik över hur mycket närproducerad mat som inhandlas via grossisterna (se grafen).
Där ser vi att det vi jobbar med hela tiden ger resultat, och jag tycker att det är helt fantastiskt.
Efter att ha ökat några år backade det något mellan 2020 och 2021. Det förklarar Palomaa med att det var samma år som kommunen slöt lokala avtal med potatisleverantörer i Kusmark och ett slakteri för renkött i Arvidsjaur.
– Därför minskade mängden närodlat som vi köpte in från grossist 2021, eftersom vi köpte det lokalt istället. Men från nästa år kommer allt samlas i samma statistik. Där ser vi att det vi jobbar med hela tiden ger resultat, och jag tycker att det är helt fantastiskt. Men det är en hel del administration som ligger bakom, säger Carolin Palomaa.
