Fyndigheten som visade sig ge 15 gram guld per ton malm innehöll dessutom koppar och stora kvantiteter silver och utgjorde under några decennier Europas största guldgruva. Med upptäckten på Fågelmyran den här kalla decemberdagen för nästan exakt 100 år sedan, lades grunden till Boliden – företaget och samhället.
Trots att man försökte hålla upptäckten hemlig skrev Norran redan en vecka senare om upptäckten och avslutade artikeln med några ord om ortsbefolkningens förväntningar. Och med lite modifikation skulle dessa ord kunna appliceras på de förväntningar, nu lite naggade i kanten, som Skellefteborna hade vid Northvolts etablering:
”Det är ju att hoppas att deras förhoppningar ej bli grusade utan att vi i framtiden kunna glädja oss över en gruvindustri av större omfattning”.
Att förhoppningarna infriades kan man lugnt säga. Våren 1926 bröts den första malmen samtidigt som ett första förslag till stadsplan för det uppväxande samhället runt gruvan tog form. Stadsplanen tecknade bilden av en välordnad, lugn och idyllisk villastad i form av en solfjäder. Arkitekterna bakom Boliden, John Åkerlund och Tage William-Olsson, var inspirerade såväl av klassicismen som den populära trädgårdsstaden – ett arkitektoniskt koncept med socialreformistiska inslag som föddes i England i början av 1800-talet.
Från att ha handlat om guldfyndigheten och den knoppande gruvindustrin gled det offentliga samtalet alltmer över till samhällsbygget Boliden. Platsen där guldet upptäcktes utgjordes av skog och myrland men skulle nu blir en ”industrialismens ö i ett hav av bönder, där bolaget fanns med som en sträng men rättvis fader.”
Intresset för Boliden, mönstersamhället, framtidsbygget, gled snabbt över i beundran och plötsligt omskrevs Boliden i den nationella storstadspressen. Svenska Dagbladet skrev hösten 1926 om ”Sveriges Klondyke” där det byggs ”utan ord och choser en stad i ödemarken, och här kommer det att ges bröd åt många munnar.”
Även dåtidens tongivande debattörer och journalister intresserade sig för Boliden. Fredrik Böök, författare, akademiledamot och en välkänd kulturpersonlighet som mot slutet av sin livstid bekände sig till nazismen, beskrev hur han mötte ”den nya tiden på allvar i Boliden”.
Ludvig ”Lubbe” Nordström, journalisten som är kanske mest känd för sin reportageresa genom hela Sverige, under vilken han myntade begreppet Lort-Sverige, såg ett enda undantag från den övriga misären, smutsen och fattigdomen i landet: ”Bolidens gruvsamhälle träder fram som ett arkitektoniskt skyltfönster mitt i skogens mörka ram.”
Men det moderna Boliden var samtidigt en topografisk modell över klassamhället. Disponentbyggnaden låg givetvis på byns högsta kulle med såväl utsikt som uppsikt över sjön, samhället och gruvområdet. Strax nedanför placerades de stora överingenjörsvillorna. Mitt i samhället lades kyrkan, skolan, affärerna och korvkiosken. Längst ned byggdes enklare radhus med ordnade trädgårdar och sedan flerfamiljshus för gruvarbetarna. Klassuppdelningen och hierarkin var tydlig.
I enlighet med 1920-talets ideal ville man skapa små gaturum som var hanterbara för de boende. Eftersom de solfjädersvängda gatorna går tvärs över den ås Boliden ligger på, skapades en dubbelkrökt stadsplan. Tillsammans med de så kallade turbinkorsningarna – förskjutna korsningar – omöjliggjordes högre hastigheter i samhället. En fördel som dock kan ses som en nackdel för de främlingar som besöker Boliden och än i dag kan ha svårt att orientera sig på platsen.
Nu har det gått nästan 100 år sedan evangeliet om Boliden spreds över landet. Sedan dess har både företaget Boliden AB och samhället Boliden förändrats och utvecklats, mött motgångar och framgångar. Expansionen på 1960-, och 1970-talen, Trelleborgskoncernen som i slutet av 1980-talet köpte upp Boliden och genomförde en omstrukturering som ledde till att Boliden Limited skapades i Toronto – ett försök att göra företaget till en internationell gruvaktör men istället utlöste en enorm kris i bolaget. Börsintroduktionen vid millennieskiftet och en flytt av huvudkontoret tillbaka till Sverige. Lägg därtill giftskandalen i chilenska Arica, dammolyckan i Spanien och storbranden vid elektrolysverket i Rönnskär och man inser att Boliden AB har gått igenom det mesta av upp- och nedgångar.
En av de händelser som präglat samhället Boliden starkt är den penningtvättshärva där en kvinna dömdes 2022 för grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och grov näringspenningstvätt. Kvinnan genomförde, med hjälp av en lokal mäklare, över 50 fastighetsaffärer i Boliden och Burträsk under ett antal år. Fastigheterna såldes, köptes och gavs som gåvor inom släkten, familjen och vänner över 120 gånger. Samma kvinna var med och startade den rysk-ortodoxa Bolidenkyrkan – en kyrka som enligt Säpo kan vara en säkerhetsrisk. Något som Norran granskade under sommaren 2024.
Så ja, både Boliden AB och Boliden har haft sina utmaningar. Samtidigt pratas det fortfarande om den grundmurade ”Bolidenandan” – en kombination av glädje, stolthet och kreativitet som säkerligen kan hålla samhället och företaget levande i 100 år till.
