– Folk brukar säga till mig att jag verkar stolt över både min hemstad och dess hockeylag. Och det är jag. Om din hemstad inte betyder något för dig, vad har du då för värden i livet?
Och att Jörgen Holmlund har koll på sin gamla hemstad är tydligt. Han kan namnen på nyckelpersoner på kommunen och talar varmt om utvecklingen i stan.
– Jag är väldigt glad över både min uppväxt i Skellefteå och det som hänt på senare tid med etableringen av Northvolt, Sara kulturhus och känslan av att det händer mycket. Helena Renström och de andra på kommunen har lyckats marknadsföra platsen väldigt bra. Jag blir glad av att den syns så mycket, säger Jörgen.
Släppa sargen
Och uppväxten, ja, den började på Läkarvägen i centrala stan innan familjen flyttade till villa på Sunnanå 1971 – där föräldrarna fortfarande bor kvar. Två föräldrar som båda jobbade inom polisen, något som kanske kan förklara Jörgens val av bana.
Men efter 30 år inom polisen, där han bland annat tjänstgjorde som polisöverintendent och som chef för polisens utlandsstyrka, tog han klivet över till Försvarshögskolan där han idag jobbar som lärare i underrättelseanalys.
– Ibland är det bra att släppa sargen och våga. Och efter 30 år inom polisen och ett par inom säkerhetsbranschen tog jag klivet över till Försvarshögskolan. Jag hade haft uppdrag för dem tidigare och tog nu steget fullt ut, berättar Jörgen.
Säkerhetsläget
Följer man nyhetsflödet har man nog sett såväl Jörgen som kollegorna Joakim Paasikivi, Peter Lidén och Magnus Ranstorp i medierna där de kommenterar och förklarar komplexa skeenden kring säkerhetsläget i Sverige och Europa. Och att ställa upp när medierna ringer är självklart för både Jörgen och hans kollegor.
– Vi är noggranna med att alltid svara i telefon och säga att vi löser det. Det är viktigt att ge människor förklaringar till det som händer runt om oss, säger Jörgen.
När man väl har en av landets främsta experter på nationell säkerhet på tråden vill man givetvis passa på att fråga om säkerhetsläget här i norr. Är vi skyddade av geografin eller snarare mer utsatta på grund av våra naturtillgångar?
– Sannolikheten för ett militärt angrepp är låg. Men det finns andra sätt att röra runt i vår tilltro till ett fungerande samhälle. Andra statsaktörer vill gärna göra det med så liten synlighet och så stort utfall som möjligt. Ett exempel är elproduktionen i norr. Den skulle kunna kartläggas av främmande makt och sedan angripas vid valt tillfälle, säger Jörgen.
Desinformation
För ungefär 20 år sedan bestod exempelvis Rysslands krigsföring av 80 procent militärt angrepp och 20 procent desinformation. Idag är förhållandena omvända. En främmande makt kan genom desinformation inspirera sympatisörer med breda kontaktnär att genomföra attentat av olika slag.
Jörgen tar den världskända LVU-kampanjen som exempel. En desinformationskampanj som gjorde gällande att den svenska socialtjänsten specifikt omhändertog muslimska barn och som började spridas under 2021 av ett antal större arabiskspråkiga konton på sociala medier.
– Det var en mycket elak kampanj som fick stort genomslag och som påverkat vårt säkerhetsläge mycket. Det bidrog starkt till att terrorhotsnivån höjdes till fyra på den femgradiga skalan, säger Jörgen.
Det går också att se konsekvenserna av LVU-kampanjen rent statistiskt. Kunskaps- och analysföretaget Novus frågade svenskar om de tror på innehållet i kampanjen. 96 procent svarade nej. Samma fråga ställdes sedan till människor i Irak där 60 procent svarade att de trodde på kampanjen. På följdfrågan om man tror att Sverige vill Irak illa svarade 77 procent av de tillfrågade irakierna ja.
– Det är de här förskjutningsvärdena som påverkar oss och vårt säkerhetsläge.
Sannolikheten för ett militärt angrepp är låg. Men det finns andra sätt att röra runt i vår tilltro till ett fungerande samhälle.
Under radarn
När det gäller det ökade terrorhotet kan man dock säga att norra Sverige ligger bättre än andra, mer tättbefolkade delar av landet. Terrorattacker utförs ofta där många människor rör sig, vid stora event och sammankomster. Detta för att skapa maximal skada. I storstadsregioner är det dessutom lättare att försvinna i mängden medan ett attentat förbereds.
– Det är lättare att ta sig till en större stad och att röra sig där utan att någon lägger märke till en eftersom du kan behöva bo där en tid och rekognoscera. Det är svårare att gå under radarn i en mindre stad, säger Jörgen.
Det som oroar Jörgen Holmlund mest när det gäller säkerheten i Sverige är dock den organiserade brottsligheten med utländska förtecken och den skicklighet med vilken man utnyttjar vår öppna samhällsstruktur.
– Vi kan ta de ökade bedrägerierna som ett exempel. 2021 förekom bedrägerier på runt 4,2 miljarder kronor i Sverige, 2023 låg siffran på 7,5 miljarder kronor samtidigt som antalet anmälningar ökade med 22 procent.
Det svenska välfärdssystemet är byggt på tillit där vi förutsätter att merparten av medborgarna sköter sig. Men i en tid där kriminaliteten bolagiserats och systemen i allt högre grad utnyttjas behöver trösklarna höjas, enligt Jörgen Holmlund.
– Det behövs lite mer kontroller hos Bolagsverket, Försäkringskassan och Skatteverket. Det här problemet är större än vad vi förstår. Våra digitala upplägg och det kontantlösa samhället gör det enkelt att exempelvis starta bolag som kan användas av kriminella för att tjäna pengar och växa sig starka utan att vi riktigt ser det.
