9 av 10 får jobb efter avslutad Yh-utbildning: ”Finns ett omfattande kompetensbehov”

En sak som skiljer yrkeshögskoleutbildningar från många andra utbildningar är att de uteslutande baseras på vilka yrken som efterfrågas i arbetslivet just nu.

– Om det inte finns brist på arbetskraft inom yrket beviljas inte utbildningarna av myndigheten. Det är en av nycklarna till att så många av de som studerar får jobb efteråt, berättar Stina Johansson, som tillsammans med kollegan Maria Kammerson på Region Västerbotten, arbetar med det ESF-finansierade projektet Yh Nord.

”STORT GLAPP”
Projektet initierades eftersom Yh-utbildningar är en lågt nyttjad resurs i landets nordligaste län, trots att behovet av arbetskraft är stort.

– Det finns ett glapp på arbetsmarknaden mellan de som har gymnasial utbildning och universitetsutbildning, där fyller Yh-utbildningen ett stort syfte. Många arbetsgivare behöver anställa personer med en viss kompetens, men de behöver inte alltid någon som studerat i fem år till exempelvis civilingenjör, säger Maria.

Yh-utbildningarna utvecklas tillsammans med näringslivet och är därför utformade för att lära ut exakt det som branschen efterfrågar. Upp till en tredjedel av utbildningen utförs dessutom genom praktik vilket ger praktisk kunskap i det specifika yrket.

– Det här är kvalificerade eftergymnasiala utbildningar som ställer höga krav – men till skillnad från universitetet, som fokuserar mycket på forskningsförberedande studier, läggs mer tid på till exempel praktik, säger Stina.

KARRIÄRVÄXLARE
Utbildningarna är korta och intensiva, oftast ett eller två år, och passar därför bra för personer som vill byta jobb och/eller bransch.

– De flesta som går Yh-utbildningar är karriärväxlare över 30 år, men det är fritt fram för alla som har en gymnasieutbildning att ansöka till platserna, säger Maria.

Stina Johansson & Maria Kammerson på Region Västerbotten.

Antagningen utgår i första hand från gymnasiebetyg, men även om du inte har ett fullständigt betyg från gymnasiet har du chans att komma in eftersom branschen har möjlighet att vara med och bestämma vilka krav som är viktiga.

– Ibland kan praktiska kunskaper vara nog så viktigt, och då kan mångårig erfarenhet från ett yrke väga tungt. I dialog med branschen och utbildningsanordnare kan då de erfarenheterna i vissa fall valideras, säger Stina.

STORT KOMPETENSBEHOV
I höst startar sju Yh-utbildningar i Skellefteå – men Stina och Maria på Region Västerbotten hoppas att antalet ska öka ytterligare framöver.

– Det finns ett omfattande kompetensbehov i Skellefteå och Yh-utbildningarna är en bra väg att gå för att få fram den kompetensen, säger Stina som hoppas att medvetenheten kring Yh-utbildningar ska bli större.

– Det är en lågt nyttjad resurs av både arbetssökande och branscher som söker efter kompetent arbetskraft. Branschen behöver som sagt stå bakom utbildningarna som startas, så det krävs ett nära samarbete mellan näringslivet och utbildningssamordnare för att det ska gå vägen.