Efter att ha besökt hotellet och kaféet The Jörney är Megafonenredaktionen ganska frusen. Den intensiva kylan har varit en utmaning för värmesysteme som inte riktigt lyckats hålla värmen uppe. Därför är det som att omslutas av en varm famn när vi stiger in på Coop i Jörn. Så här på förmiddagen är det lite glest mellan kunderna bakom en hylla stöter vi ihop med Eva-Lena Boman som är nyinflyttad till Jörn.
– Jag och min man är från Piteå och när vi gick i pension sålde vi huset. Under delar av året bor vi på Cypern och därför ville vi bo på ett billigt ställe. Därför valde vi Jörn och vi trivs jättebra. Människorna här är så trevliga. Närheten till tåget var en viktig faktor. På det sättet kan vi ta tåget till Stockholm och behöver inte bekymra oss om parkering när vi ska flyga till Cypern, säger hon.
Vid kassan möter vi Benny Salomonsson, en gentleman som närmar sig 80 och som bott i Jörn hela sitt liv.
– Det finns en frihet här och en stor trygghet i att känna alla. Det är ju tufft att Jörnträhus fått problem men jag tror ändå på framtiden här, säger han.
Många invånare i Jörn får sin försörjning från någon av de gruvor som ligger i närområdet. Håkan Lundmark är en av dem. När Megafonen träffar honom befinner han sig i en ledigvecka och passar på att panta alla de julmustsflaskor som konsumerats under helgerna.
– Jag jobbar skift i Björkdalsgruvan och kan väl tycka att min framtidstro är sådär. Saker känns lite på utdöende eller vad jag ska säga. Men samtidigt trivs jag med lugnet och stillheten. Och det är smidigt att bara ha några mil till jobbet.
