På senare år har frågor kring klimakteriet och behovet av vård och stöd fått större fokus i den allmänna debatten. I början av 2026 presenterade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer som ska ge fler tillgång till effektiv behandling och samtidigt höja kompetensen i vården. Detta efter undersökningar som visar att vården idag är ojämlik, att kunskapen brister hos vårdpersonalen och att många som söker vård bollas runt bland vårdgivare utan att få rätt hjälp. Ungefär som Elisabeth Samuelsson i artikeln här.
I Skellefteå sköttes klimakterievården av Kvinnokliniken fram till 2023 då man valde att flytta den till primärvården. Detta gjorde man eftersom Kvinnokliniken i Skellefteå hade svårt att hinna med den basala klimakterievården vid sidan av sina andra åtaganden.
– Vid överföringen fanns det ett kompetensglapp mellan Kvinnokliniken och primärvården. Genom att utforma rutiner och riktlinjer och genom utbildning av personalen med stöd från Kvinnokliniken har vi arbetat för att höja kunskapsnivån. Det är givetvis ett kontinuerligt arbete som hela tiden fortsätter, säger Jenni Fryxell, verksamhetschef för primärvård syd i Skellefteå.
Jenni Fryxell medger att tillgängligheten, alltså möjligheten att få en läkartid snabbt, är en utmaning och något som gäller för hela primärvården.
– Det är långa väntetider hos oss och det är ett stort problem. Men det är också något vi verkligen försöker komma tillrätta med, säger Jenni Fryxell.
Vi har saker kvar att jobba med men vad gäller kunskapen och medvetenheten har vi kommit en bra bit på väg.
Som ett sätt att öka tillgängligheten till klimakterievård har Skellefteås primärvård inlett ett försök tillsammans med 1177 där man provar digital klimakterierådgivning över nätet. Tjänsten gör det möjligt att få ett digitalt mottagningsbesök där man får berätta om sina symptom och även kan få medicin utskriven.
– Den som ändå vill träffa en läkare fysiskt ska givetvis ha möjligheten till det. Men vi ser att många är nöjda med de digitala besöken. Om man blivit förskriven ett hormonpreparat bokas också ett uppföljande besök in, säger Jenni Fryxell och fortsätter
– Det viktiga är att vi är tillgängliga på sätt som passar de som söker vård hos oss. Nu provar vi det här tillsammans med 1177 och hoppas det faller väl ut och kan bli något som kan fungera över tid.
När det gäller Elisabeth Samuelssons situation, som vi skriver om i artikeln härintill, beklagar Jenni Fryxell att hon hamnat mellan stolarna.
– Det är alltid olyckligt när vi har patienter som bollas mellan. Jag skulle vilja uppmana Elisabeth att lämna synpunkter på vården så att vi kan utreda och förstå varför det blivit så olyckligt i hennes fall. Vi vill ju gärna lära oss av våra misstag och göra det bättre för nästa patient, säger Jenni Fryxell.
Det är långa väntetider hos oss och det är ett stort problem. Men det är också något vi verkligen försöker komma tillrätta med.
Trots svårigheterna med tillgängligheten till vård ser Jenni Fryxell den växande medvetenheten kring klimakteriet som en stor fördel som bidrar till att fler kvinnor faktiskt får hjälp. Idag är klimakteriet något man pratar om, vilket gör att kvinnor i större utsträckning förstår sina symptom och vad de beror på.
– Detsamma gäller för läkarna inom primärvården vars medvetenhet ökat, både genom den generellt ökande medvetenheten i samhället och den kunskapskomplettering de fått sedan 2023, säger Jenni Fryxell och fortsätter
– Dessutom har vi ett mycket bra samarbete och fint stöd från Kvinnokliniken som ju är experterna på området. Vi har saker kvar att jobba med men vad gäller kunskapen och medvetenheten har vi kommit en bra bit på väg.
