Annons
Annons
Maria och hennes man har varit förstärkt familjehem i 20 år och med åren har det blivit något av en livsstil. Vi har bytt ut Marias riktiga namn för att skydda hennes och de placerade ungdomarnas integritet. Foto: Caroline Valstedt Thorén

Familjehemsmamman efter 20 år: ”Gett oss så enormt mycket – unga behöver en vuxen som står kvar”

SAMHÄLLE I tjugo år har Maria och hennes man fungerat som förstärkt familjehem åt ungdomar som av olika skäl inte kan bo hemma. Med åren har det blivit något av en livsstil som de inte skulle kunna tänka sig att byta bort. "Man får så otroligt mycket tillbaka. Det ger så mycket mer än det tar", säger Maria.

Annons MOBILE TOP

Maria, som egentligen heter något annat, och hennes man blev familjehem av en slump. På den tiden hade hennes man ett jobb där det hände att han kallades ut på uppdrag kvällstid. Efter ett sådant kvällsuppdrag åt socialtjänsten kom han hem med en ungdom som behövde någonstans att bo medan socialtjänsten löste frågan på längre sikt.

– Det var så det började. Kort därefter hörde socialtjänsten av sig igen och undrade om vi ville bli förstärkt familjehem, något som då var nytt. Och då kände vi att, ja, det vill vi, berättar Maria.

Megafonen träffar Maria på Klara öppenvårds mottagning i centrala Skellefteå. Under alla år som familjehem har hon och hennes man kunnat se hur de placerade ungdomarnas problem ofta speglar samhällets utmaningar. Foto: Caroline Valstedt Thorén

Tjugo år senare har många unga passerat genom Marias och hennes mans hem. Flera har de fortfarande kontakt med och enligt Maria har det gått bra för dem.

– Under åren har det blivit tydligt för oss hur lite som ibland krävs för att en ung människa ska komma på banan igen trots svåra problem. Trygga vuxna som bemöter dem med respekt ihop med insatser från samhället kan göra väldigt mycket.

Jag rekommenderar verkligen andra att prova det här. Det är ju inget livstidsåtagande och det finns så många olika sätt man kan stötta på.

Förstärkta familjehem skiljer sig från vanliga familjehem genom det utökade stöd som både familjen, familjehemmet och ungdomen får. Det sker genom ett samarbete mellan kommunens familjehemsenhet och Klara öppenvård där barnet, vårdnadshavare och familjehem får tät och samordnad support från Skellefteå kommun. Målet är att barnet eller ungdomen ska kunna flytta hem till de biologiska föräldrarna igen. I ett förstärkt familjehem är dessutom alltid en av familjehemsföräldrarna arvoderade för att vara hemma på heltid.

– Var fjortonde dag har vi handledning med samordnarna från socialtjänsten. Då får vi tips och råd och kan bolla frågor vi har eller situationer som uppstått. Var tredje månad har vi uppföljningsmöte med ungdomen, föräldrarna, Klara och socialtjänsten då vi pratar om hur allt går, säger Maria och fortsätter

– Samordnarna är spindlarna i nätet och knyter ihop alla funktioner kring ungdomen vad gäller skola, vård, habilitering och annat. I de här situationerna kan mycket hända snabbt och samordnarna är enormt viktiga. Att de har tid och förutsättningar är otroligt viktigt för att allt ska funka.

Annons

Den första tiden, när en ny ungdom kommit hem till Maria och hennes man, brukar följa två sorters mönster. Ibland är den första månaden en slags smekmånad där ungdomen är försiktig och artig. I andra fall går den unga ”all in” direkt.

– Att komma till ett ställe där du ska bo, med helt okända människor, är en jättestor omställning, säger Maria.

Nu har ungdomar med hög risk att hamna i kriminalitet ökat och jag tänker att de här olika uttrycken speglar det som pågår i samhället.

Att vara förstärkt familjehem kräver ingen utbildning även om erfarenhet är en stor fördel, särskilt när det gäller förstärkta familjehem. Att vara en trygg vuxen kommer man långt med.

– Man måste närma sig den unge med respekt och förstå att man inte ska ersätta de biologiska föräldrarna. Att göra det man säger att man ska göra är viktigt, att stå vid sitt ord. Jag tror också det är viktigt att välja sina strider och att försöka komma ihåg sin egen ungdom och hur det var att vara tonåring. Vi är inga mirakelmänniskor. Det handlar väldigt mycket om att stå stadigt och att stå kvar, säger Maria.

Runt det förstärkta familjehemmet finns ett team som jobbar nära familjehemmet, ungdomen och familjen. Från vänster: Madelén Edelsvärd, familjebehandlare, Stina Höglund, samordnare, Anna Käller, samordnare och Sara Grenda-Asseryd, familjebehandlare. Foto: Privat

De flesta av Marias och hennes mans placeringar har sträckt sig över drygt ett halvår. I ett fall har de haft en ungdom boende hos sig i hela två år. Men oavsett längden på placeringen innebär de också kontakt med den biologiska familjen.

– Jag har enorm respekt för de föräldrar jag mött och som verkligen kämpat för att få till ett bra samarbete med både oss och socialtjänsten. De allra flesta gör ett enormt arbete och ofta blir det bra till slut. Men det handlar ju också om vilka resurser föräldrarna har från början och vilka problem de själva brottas med, säger Maria och fortsätter

– De här åren har gett oss så enormt mycket. Inte bara kontakten med ungdomen utan också med ungdomens föräldrar, syskon och släktingar. En sak har slagit mig under åren och det alla dessa mammor, farmödrar och mormödrar som sliter och kämpar för sina unga. Det har blivit så tydligt att kvinnor får världen att gå runt.

Annons

Att Maria och hennes man trivs så bra som förstärkt familjehem tror hon har mycket att göra med livssyn, människosyn och grundläggande värderingar. I ett samhälle behöver man hjälpas åt, bära andras bördor när de inte orkar själva och förstå att unga människor aldrig är förlorade.

– Det är obegripligt att man bestämt att 13-åringar ska kunna hamna i fängelse. Med argumentet att om man är vuxen nog för att döda är man vuxen nog att sitta i fängelse. Men nej, det är man inte. En 13-åring är ett barn som lurats i något de inte förstår konsekvenserna av. De är lika mycket brottsoffer som brottslingar, säger Maria.

Under åren har det blivit tydligt för oss hur lite som ibland krävs för att en ung människa ska komma på banan igen trots svåra problem.

Att vara en trygg vuxen som står pall och står kvar, är en av de viktigaste sakerna som familjehemsförälder, säger Maria. Foto: Caroline Valstedt Thorén

Under alla år som förstärkt familjehem har Maria och hennes man noterat att de problem unga brottas med tagit sig olika uttryck under åren. I perioder har självskadebeteende varit förekommande hos deras placeringar liksom asocialt beteende och svårigheter att gå till skolan.

– Nu har ungdomar med hög risk att hamna i kriminalitet ökat och jag tänker att de här olika uttrycken speglar det som pågår i samhället. Jag upplever att unga mår sämre och är ännu mer utsatta idag och att en stor del av det kan kopplas till sociala medier. De följer unga överallt, det är svårt att komma undan, säger Maria.

Annons

Jag frågar Maria vad som är det svåraste med att vara familjehem med allt vad det innebär. Och svaret kommer snabbt men har egentligen inte så mycket med ungdomen att göra.

– Det är att man blir lite låst. Man kan inte bara fara iväg när som helst. Men samtidigt blir det ofta naturliga pauser på ett par månader mellan varje placering. Då hinner man landa och ladda om vilket jag tror är viktigt. Men överlag är det ett litet problem och det positiva överväger, säger Maria och fortsätter

– Jag rekommenderar verkligen andra att prova det här. Det är ju inget livstidsåtagande och det finns så många olika sätt man kan stötta på genom att vara jourhem eller fungera som avlastning år en familj någon gång i månaden. En till synes liten insats kan göra enorm skillnad, inte bara för barnet eller ungdomen, utan för en hel familj.

De här åren har gett oss så enormt mycket. Inte bara kontakten med ungdomen utan också med ungdomens föräldrar, syskon och släktingar.

Andra typer av familjehem

Det finns, förutom förstärkt familjehemsvård, även andra typer av familjehem för barn och ungdomar som av olika anledningar inte kan bo hemma.

Familjehem: Som familjehem tar man emot ett barn eller ungdom som behöver extra stöd och omsorg under längre eller kortare tid. Som familjehem ingår man i ett team tillsammans med en familjehemssekreterare och en socialsekreterare, som ger fortlöpande stöd och kan kontaktas om det dyker upp frågor eller eventuella problem.

Jourhem: Ett jourhem tar hand om barn som akut behöver komma hemifrån. Jourhemmet går tillfälligt och under en begränsad tid in och ansvarar för den dagliga omsorgen om barnet. Man kan vara tillfälligt eller kontrakterat jourhem.

Ett familjehem eller jourhem behöver inte vara en traditionell kärnfamilj. Man behöver inte ha några särskilda förkunskaper – det viktiga är att man har en stabil livssituation. Som familjehem eller jourhem bistår kommunen med den utbildning och information som behövs för att utföra uppdraget.

Källa: Skellefteå kommun

Artikeln är en del av Megafonen 11/3 – 2026. Läs hela tidningen här »

Du kanske också vill läsa:
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons